RIP ♥

RIP Ali, Jawad och Ismat
 
I somras lärde jag känna mellan 20-30 av de finaste människorna jag någonsin har träffat. De gjorde min sommar till den bästa. Jag spenderade mer tid med dem än vad jag spenderade med min familj eller mina vänner. Jag firade min födelsedag och midsommar med dem. Jag såg fram emot att träffa dem varje dag.
 
De lärde mig massa saker! De lärde mig att älska att dricka te. De lärde mig att våga vara mig själv. De lärde mig att stå fast vid mina åsikter. De lärde mig om deras kultur. De försökte lära mig deras språk. De lärde mig att se världen på ett annat sätt än jag varit van vid. 
 
Nu sitter jag här, med ett tänt ljus för de tre ensamkommande killarna från Afghanistan som inte såg någon annan utväg än att ta sina egna liv. Jag sitter här och är tacksam att det inte är någon av "mina" killar som har lämnat denna jord. Men samtidigt så är jag så ledsen att det behövde bli så här. 
 
Att någon som lämnade ett helvete, gjorde en lång och farlig resa för att få ett lugnt och tryggt liv, kom till ett nytt helvete här i Sverige. I Sverige, landet som anser sig vara så välkomnande och öppet för alla människor. Öppet för alla utom de som kommit de senaste åren. De kom till det "nya" Sverige, det nya Sverige där de inte är välkomna längre om man ska tro politikerna. Vad har hänt med mitt land som jag brukade vara så stolt över? 
 
Jag hoppas på ändring, helst igår!
Låt dem stanna, se deras potential att föra Sverige framåt, att tillföra vårt land något positivt! Det är inga soffpotatisar vi fått, nej det är företagsamma människor! Människor som drömmer om att bli piloter, ingenjörer, arkitekter, sjuksköterskor, svetsare, tandläkare, fotbollsproffs och boxningsproffs för att nämna några.
 
Min uppmaning är att våga lära känna människor från andra kulturer.
Det är väldigt spännande och berikande!
Det bästa jag har gjort 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback
RSS 2.0